Hur det står till med luftmiljön är en både miljömässigt och inte minst hälsomässigt kritisk fråga.
Varje år dör omkring 7 miljoner människor som en följd av en skadlig luftmiljö.
Att kartlägga och följa upp luftmiljön är därför kritiskt för att därmed kunna trygga möjliga alternativ för aktiviteter som minskar de skadliga halterna av luftföroreningar.
Luftföroreningar är samtidigt ett samhälleligt problem av multidisciplinär art därför att de luftdrivna föroreningarna härstammar ifrån vitt spridda samhälleliga aktiviteter inom til exempel industri och företag, till sjöss, genom val av energikälla för hushållet och genom transportmedel på vägarna.
Samtidigt som vi genom att inandas luftföroreningar delar på dess skadliga hälsomässiga effekter så delar vi också igenom våra samhälleliga aktiviteter ett ansvar för att minska halten av luftföroreningar, till gagn för hälsa och miljö.
Miljökvalitetsmålet ”frisk luft” är ett av de 16 nationella miljökvalitetsmålen som påminner oss om strävan till att: ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”
Samtidigt har kännedomen om den enorma skada som växthusgaser genererar genom ett varmare klimat på jorden gjort att luftmiljövård idag samtidigt behöver ta med klimataspekten som en naturlig del i arbetet för en bättre hälsa och miljö.
Det finns idag en djup och utbredd forskning inom luftkvalitetsområdet och rapporter och styrdokument från ett globalt till lokalt perspektiv finns att tillgå i arbetet.
På luftvårdsförbundet arbetar vi för att tillsammans med kommuner, regioner, länsstyrelse, industri och företag kunna kartlägga- och därmed skapa underlag för planering av åtgärder för en minskning av luftföroreningar och växthusgaser. Det sker främst genom arbetet med att utveckla det luftmiljösystem som innefattar en emissionsdatabas, som vi byggde upp under året 2020.
